Patrik Joelsson, Veolia Transport, Linköping

Den här torsdagen, den 16 april, börjar Patrik Joelsson klockan 14.33 med att köra linje 14 mot Hjulsbro. Turen tar runt 50 minuter att köra och mellan varven hinner han med ett antal tiominutersraster med en tredubbel espresso, vilka han dricker ur sin egen blåa mugg på stående fot i chaufförernas fikarum på resecentrum i Linköping. 

   Dagens pass slutar vid klockan 23.00, vilket passar Patrik bra. Han kör alltid kvällar och hatar att gå upp på morgonen.
   ”Jag får fler helt lediga dagar genom att köra kväll och jag är nog mer en kvällsmänniska än en morgonmänniska” ler han.

   Passen är ofta långa men Patrik har valt att ha det så.
   ”Jag tycker det är skönare, jag blir också ledig fler dagar på så sätt” säger han och fortsätter:
   ”Jag kan ju vara ledig mitt i veckan och slippa det här ekorrhjulet att allt måste hända på helgen när man är ledig som så många andra har det”.
   I sommar ska han även börja jobba på driftledningen.
   ”Det ska bli jättekul att även få göra ett lite mer administrativt jobb. Man planerar till exempel vilken chaufför som ska köra vilken tur, ringer in folk om det behövs och så får man kanske rycka ut om det är någon buss som går sönder eller stannar”.

   Under sommaren måste han dock vänja sig vid att gå upp tidigt. Dagen börjar klockan 04.00 och slutar 14.00
   ”Men det kan vara kul att variera sig lite också och i och med att även det blir långa pass så får jag fler fridagar” ler han.

Patrik tog busskörkort när han gjorde lumpen och började köra lokalbuss direkt efter muck för 14 år sen.
  ”Jag var på arbetsförmedlingen och de sökte folk som kunde köra buss så det var mest slumpen som avgjorde att jag hamnade här. Jag tyckte det verkade kul att köra och så fastnade jag för det och jag stortrivs”.
  ”Man får ju se mycket, trots att man kör samma linje så händer det en massa olika saker på så sätt blir det inte monotont på det sätt som ett kontorsjobb lätt kan bli”.
   Patrik är fast anställd och har ett schema, en lista som det kallas i branschen, med vilka tider och linjer han ska köra så han har inga problem med att planera sin tid.

   Med åren som han jobbat kan han känna att han på ett sätt blivit lite ”yrkesskadad” och ofta reagerar på hur andra kör i trafiken.
  ”Vissa kör ju hur som helst så fort de har fått sitt körkort, så det gäller att hålla koll. Man ser ju hur illa vissa kör och du vet Ågatan, cyklisterna där kör bara rätt ut utan att se sig för, man räddar dagligen livet på många det kan jag säga”.

”Det var en kort visit?
”Ja jag skulle ju handlat en jacka men den var slut”.
Patrik har släppt av mannen på en tidigare tur och hälsar nu när ha kliver på igen. Det är en lugn solig dag och det är få som väljer bussen när de ska till och från jobbet. På vintern är det helt annorlunda och många känner igen Patrik både i förarsätet och ute på stan.

 ”Det blir ju så att ”alla känner apan”, så jag tror att fler oftare känner igen mig än jag känner igen dem. Men de som åker regelbundet lär man sig att känna igen så småningom, jag är rätt bra på att känna igen ansikten, mycket värre på namn” skrattar han och svänger in på Linköpings resecentrum för andra men inte sista gången för dagen.

Intervju: Maria Lilja